Faktum är att det faktiskt redan finns ett svenskt elitlag där det är ett bolag som driver verksamheten, och det är Hammarby. Redan 2005 gjorde föreningen skiftet, och enligt ordföranden Stefan Garpås var det viktigt för elitsatsningen.
- Det finns en hel del fördelar med att bolagisera, bland annat momsen, och framför allt är det enda sättet att kunna attrahera sponsorer, säger han.
Stefan Garpås menar att det är lättare att bedriva elitverksamhet som bolag, och poängterar också att man inte utsätter föreningen för några ekonomiska risker.
- Bolagiseringen gäller ju bara elitverksamheten, så ungdomshandbollen berörs inte utan drivs av föreningen som den alltid gjort.
En klubb där diskussioner förts, men där man valt att hålla sig till föreningsstrukturen är Sävehof.
- Vi diskuterar det i princip varje år, men då vi inte ser några ekonomiska fördelar med en bolagisering, så har det inte varit aktuellt, säger klubbdirektören Stefan Albrechtsson.
Dock har klubben två bolag, Hofaren fastighets AB och Hofaren Service AB. Men elitverksamheten vare sig för herrar eller damer är alltså inte aktuella för att skötas i ett aktiebolag.
- Det handlar inte om något principiellt motstånd mot bolagisering, men ska vi gå över till den formen måste vi dra nytta av det, och det ser vi inte att vi skulle göra idag.
En person med insikt i den svenska idrottens ekonomi och affärsverksamhet är Thomas Ejderhof, chefredaktör på nättidningen Idrottens affärer. Enligt honom finns det få lyckade exempel på bolagiserad idrott i Sverige.
- Jag kan inte komma på något exempel där en förening genom bolagisering har lyckats, mätt i att de fått bättre ekonomiska villkor eller väsentligt förbättrad lönsamhet, säger han.
Den fördel som föreningarna vill åt genom att bolagisera, är enligt Ejderhof den skattetekniska, vilket uttrycks i momsen. Men han är tveksam till om det är värt förändringen.
- Snarare tror jag att det innebär mer problem. Det är en stor förändring att gå från ideell verksamhet till företag, och inte alltid enkelt att ställa om. Ibland talar man också om fördelen med att arbetet bedrivs mer professionellt, och att klubben blir bättre med heltidsanställd personal, som sportchefer, säljare och andra funktioner, men då ska man ju också komma ihåg att det är en kostnad som ska täckas upp.
I den närmaste framtiden tror Thomas Ejderhof inte att svensk idrott kommer att gå från ideell verksamhet till kommersiell bolagsverksamhet, och anledningen till det är enligt honom regelverken.
- Dels finns regeln om att "idrottsaktiebolag" till minst 51 procent ska ägas av föreningen, och det finns många, främst inom fotboll och ishockey, som anser att den regeln hindrar vidare utveckling. Dessutom kanske vi i Sverige måste ha skatteregler liknande de i Danmark, där idrotten i stor utsträckning är bolagiserad. Men jag är för dåligt insatt i hur reglerna ser ut på den danska sidan, så jag ska inte spekulera i vad det är som behöver ändras.
Det verkar alltså finnas lite blandade inställningar till bolagisering, men framför allt verkar det finnas ett traditionellt rotat motstånd mot att idrotten kommersialiseras, något som Mats G Jönsson känt av.
Åhus beachhandboll festival AB, där Mats G Jönsson är VD, växte fram under det sena 1990-talet, och blev aktiebolag 2006. En del av festivalen drivs dock som en förening, men den största biten bedrivs i ett bolag. Alla var dock inte positiva till förändringen.
- Jag fick höra av lag som varit här i flera år, att nu fick det vara nog och de ville inte att anmälningsavgiften skulle gå till ett kommersiellt bolag. Det resonemanget har jag lite svårt att förstå, och jag har aldrig hört talas om att folk bojkottar Vasaloppet för att det bedrivs i form av ett aktiebolag, säger han.
Mats G Jönsson säger att han har fått frågor kring bolagisering från elitföreningar, något som kan tyda på att frågan är aktuell och av intresse för svensk handbolls elit.
- Jag brukar svara att det är viktigt att ta det lugnt med ett beslut, att ta hjälp av experter samt framför allt att man i föreningen är överens om att ta steget. Vidare tror jag att det är viktigt att man som elitförening har en ordentlig arena att spela i, och att man anställer duktiga människor på heltid. Dessutom måste man lära sig att tänka på att man ska sälja en produkt.