Det kan liksom inte bli vackrare i solen en sommarkväll med en liten bris och på Hedens gröna matta och det spelas kvartsfinaler och semifinaler om vartannat. När en match börjar gå och man ser vilka som kommer vinna vrider man på huvudet och dramatiken är på max i nästa match och så håller det på från lördagseftermiddagen till sen lördagskväll. Få får uppleva en söndag i Partillecup och väldigt många är de som försvinner på vägen och det är litegrann just detta kampen för överlevnad in mot cupens sista dag som är så underbar att skåda. Det finns hur många handbollsprofiler som helst in action och nu är matcherna kvalitativa när det skall avgöras vilka som tar sig vidare.

Kulturkrockar åt alla dess håll med lag och domare i alla dess kontraster och fullspäckat med publik vid varje match. Sommarvädret gör alla människor glada och här och där kanske till å med en överförfriskad person vågar ropa något som den aldrig hade gjort annars. Stämningen är på topp alla lever sig in och de dramatiska sökarna letar upp nya planer för att se kampen på liv och död gå vidare. Många blir tagna av studens allvar med spelare som inte vågar,  coacher som krampar och då och då träder vinnare fram både via bänkar och på planen. Sudden death är kanske den allra mest spännande formen för oss åskådare att bevittna medans för spelare och ledare testar en hur man agerar då pressen är som störst. Glädjen blir enorm vid seger och bedrövelsen lika stor vid förlust.

Partillecup har en annan dimension i sin cup än vad som finns någon annanstans och har även numer passerat Gothia cup med råge i och med att så många fler dramatiska matcher spelas bredvid varandra så att det blir som att zappa genom att bara gå vidare  till nästa match. När vädrets makter sedan dessutom är med ja då är handboll helt enkelt som vackrast. Nästa år lär jag stå där igen och njuta!

Signing off